Våld förekommer i alla samhällsklasser, i alla åldrar och tar sig olika uttryck. Det fysiska våldet är mest känt, trots att det vanligaste våldet idag är psykiskt med bland annat kränkningar, kontroll, övervakning och hot.
Arbetet med att förebygga våld i nära relationer pågår ständigt i Linköpings kommun. Men vecka 47 uppmärksammas det lite extra under vinjetten “En vecka fri från våld”, ett samverkansprojekt mellan Linköpings kommun, Svenska kyrkan samt Region Östergötland. Ett av inslagen under veckan är en föreläsning i Sankt Lars kyrka med temat “Våld i ungas relationer”.
– Många som söker hjälp är medelålders men har erfarenheter från en våldsam relation i sin ungdom. Första gången man är ihop med någon är det svårt att veta vad som är rätt eller fel. Då kan det skapas destruktiva mönster som följer med upp i åren och därför är det viktigt att agera tidigt, säger Maud Gustavsson, socialsekreterare på Våld i nära relationer och även engagerad i LUV, Lev Utan Våld, ett samverkansprojekt inom socialförvaltningen i Linköping mellan, Ungdomshälsan, Brottsförebyggande gruppen och Våld i nära relationer.
Maud Gustavsson
Så hur fångas signalerna om att det inte står rätt till upp? Våld är inte lätt att tala om för någon och ofta är ämnet fyllt av skam och skuld. Många ungdomar tänker att de ska klara situationen själva, kanske inte ens förstår att det är våld de är utsatta för och klandrar sig själva.
– Genom att öka vuxnas kunskap om våld i ungas relationer kan larmsignalerna fångas upp på flera olika ställen där vi möter ungdomar. Genom samverkan kan vi hjälpas åt att ge stöd till utsatta och utövare. LUV är en sådan samverkan, berättar Maud.
Det digitala våldet dominerar
Speciellt det psykiska våldet är ett samhällsproblem. Idag har var femte tjej och var tionde kille råkat ut för att någon skrivit något elakt eller lagt ut känsliga bilder eller filmklipp* i sociala medier. Att bli övertalad som ung tjej att göra en sexuell handling på nätet förekommer också. Sen är det svårt att bli fri, för vem vet vad som händer med bilden eller filmen över tiden. Det är ett våld utan slut.
– Frågan om internetlivet behöver bli en vardagsfråga hemma, på samma sätt som man pratar om hur det varit i skolan eller på träningen. Det är där ungdomarna tillbringar mycket tid, så vi behöver prata med dem även om vad som hänt online - har du träffat någon ny på nätet idag, fått några roliga bilder eller reagerat på något som varit konstigt, säger Maud.
Dagens digitala verktyg i mobilen kan vara en tillgång, men också en utmaning. Om man som barn är van vid att vårdnadshavare kan se var man är via inbyggda platsfunktioner och appar i telefonen, hur ska man då förstå att det inte är sunt i en relation senare i livet?
– Det kan jämföras med att din partner följer efter dig fem steg bakom hela dagarna, ständigt närvarande, lyssnande på vad du säger, vem du träffar och vad du gör. Vuxna måste prata mer om integritet och livsutrymme med unga idag, säger Moa Lindh, verksamhetsledare på Novahuset i Linköping, en ideell förening som stöttar barn, unga och vuxna som blivit utsatta för sexuellt våld.
Moa Lindh
För även sexuellt våld är ett problem, och ju fler vuxna som öppnar upp och vågar prata om sex, relationer och trender, som tjat- och strypvåld, desto bättre.
– Strypningar och sex hör inte ihop, det är en våldshandling att ta ett strypgrepp på någon. En del av problemet är att pornografi och våldsskildringar ständigt är närvarande i ungdomars liv idag via populärkulturen, som realityserier, poddar och videor. Då kan det som anses avvikande över tiden bli normaliserat i samhället, att man ska "ställa upp” för annars är man tråkig, fortsätter Moa.
Samtycke och relationer en del av skolans läroplan
Ett sätt att bemöta det ökade våldet, såväl psykiskt som fysiskt, är skolans nya läroplan kring samtycke och relationer som kom för något år sedan. Den ska vara ämnesrelaterad och genomsyra hela läsåret, inte bara hanteras en temavecka om året. Men Novahuset, som ofta föreläser i skolorna, menar att det finns mycket kvar att göra.
– Många i personalen upplever att de inte har fått resurser och kunskap nog för att prata om de här frågorna, vilket är helt förståeligt. Men vi ser även ungdomars egen motståndskraft när vi är ute, att de ställer sig frågande kring att pornografiska inslag i sexlivet normaliseras och vill diskutera var gränserna går. Det inger hopp, säger Moa.
Hon menar också att man som yrkesutövare eller vårdnadshavare inte behöver vara expert på sexuellt våld, eller vara rädd för att göra skada och säga fel saker, om man vill ha förebyggande samtal om våld med unga.
– Det räcker att vara en bra vuxen, inte förminska utan bara lyssna och ta det på allvar. Ofta finns skuldkänslor med i bilden så bekräfta att det är bra att de berättar, att det inte var deras fel utan den som utsatt som gjort fel. Fråga hur de mår nu och om det är någonting de behöver, tipsar Moa.
I kommunen finns hjälp att få för de som blivit våldsutsatta, både individuellt och gruppstöd. En gång i veckan träffas exempelvis tjejer i åldern 18-25 år i LUVs regi för att dela erfarenheter och tankar med varandra.
– Det kan vara skönt att upptäcka att man inte är ensam om sina erfarenheter, kunna vara till hjälp för någon annan och lära sig mer om normaliseringsprocessen, olika typer av våld och dess konsekvenser, säger Maud, socialsekreterare på Våld i nära relationer och en av gruppledarna i LUV.
I Linköping är stödsamtal för utövare lagstadgade
I Linköpings kommun kan alla som gjort sig skyldiga till någon form av brott i en relation, är mottagliga för hjälp och är mellan 15-21 år dömas till LUV-samtal, vilket är unikt. Det är ett sätt att fånga upp problemet i unga år för att kunna förändra beteenden, men är också en brottsförebyggande åtgärd.
– De som utövat våld får gå ett gediget, kbt-baserat behandlingsprogram i flera steg. Syftet är att ändra tankemönster samt hitta strategier för att hantera tankar och känslor på ett bättre sätt, så att det inte går över i våld och drabbar någon annan. Många löser känslor med ilska, även om de egentligen är ledsna, kränkta eller besvikna. Ilska är inte en primär känsla utan ofta finns en annan känsla bakom. Att komma ur ett intensivt känsloläge genom att distrahera sig på olika sätt går att träna på och förändra, även om man inte lärt sig det som barn, berättar Frida Johansson, socialsekreterare på enheten Brottsförebyggande gruppen.
Frida Johansson
– Det finns också ett viktigt signalvärde i att man döms till samtalsterapi. Det säger att vi vet att problemet finns och kräver att vuxenvärlden tar tag i det. Vi började arbeta med lagstadgade stödsamtal för utövare redan 2021. Nu börjar det att ge ringar på vattnet och andra kommuner sneglar på vårt arbete vilket känns kul, avslutar Frida.
*Från enkäten “Om mig” 2024 - ett samarbete mellan Region Östergötland, länets kommuner och länsstyrelsen.
Föreläsning
Vad: Föreläsning om våld i ungas relationer
När: Onsdagen den 19 november klockan 08.30 - 10.00
Var: Sankt Lars kyrka i Linköping
Olika typer av våld
Digitalt våld: Smygläsa meddelanden, kräva lösenord, sprida rykten, hot och kränkningar, övervaka via kartfunktionen.
Psykiskt våld: Kränkningar, begränsningar, hot och kontroll
Fysiskt våld: Slag, stryptag, dra i håret, hålla fast, sparka
Sexuellt våld: Ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, foton/videos används som utpressning, tvingas titta på porr
Ekonomiskt våld: Ta lån i den utsattes namn, förfalska namnteckning, tvinga till sig pengar
Materiellt våld: Sparka sönder en dörr, kasta mobiltelefonen i väggen